Nu "vardagslyxar" vi lite!
Idag är jag ledig! Har varit och tränat och köpt en massa tidningar. Snart ska jag lägga mig på gräsmattan och götta mig som den typiska modebloggs-tönten. Det fattas bara en smoothie.
Men nae, vi kör lådvin va?
Let´s get down to business
Jag har blivit sjukt besatt av ringar. Hintar som fan till min sambo att jag gillar vitt guld och diamanter. Minst 20 000 ska den kosta, annars kan det kvitta. Och inget jävla guld med hjärtformade diamanter från guldfynd!
CHRISTOFFER! vi har varit ihop i snart fem år. Ge mig en ring! (du kommer aldrig hitta en gölligare tjej än mig)
Lådvinsalkis?
Under vinterhalvåret så dricker jag inte alls mycket. Men under sommarhalvåret. Ring IOGT! (vilket jävla namn, jaja, nykterhetsrörelsen för den som inte fattar). Jag dricker sjukt mycket alkohol under sommaren. Det sker under ordnade former. Lite vin på en uteservering, man sitter i en park och någon tar med en bag-in-box. Det är liksom inget "börja-dagen-med-en-sup", men ändå. Om jag tänker på hur mycket alkohol jag dricker när det är fint väder så blir jag lite orolig. För det är vädret som gör allt! Är det sol och varmt så passar det så himla bra med lite vitt vin, och ja, man är på bra humör och ska njuta av livet.
(och nu vill jag ha det bekräftat att ni gör likadant. Please?)
Calle schulman
Kollade på brödernas sms igår kväll och det var "dra åt helvete" och "du är död för mig" hit och dit. Calle Schulman var på ett jävla humör. Men imorse var allt borta! Är inte hela grejen med den där sms-funktionen att man ska kunna följa deras liv som det är? Blev lite besviken där faktiskt. Är Calle Schulman en drama-queen så vill jag veta det. Jag hatar dramatiska människor!
...Men inte Calle Schulman. Han får vara hur dramatisk han vill. Han är fortfarande den enda dvärgen jag skulle ligga med. Kanske tillochmed betala en tusing fört?
Det bajsiga med bögar
Har inga problem med bögar egentligen. De är väl som folk är mest, vissa är trevliga och andra är det inte (fast kuk gillar de ju alla, det är en såndär minsta-gemensamma-nämnare). Men en sak jag har tänkt på som utmärker bögarna lite från oss hetros är hur positivt inställda de är till sitt eget utseende. Det är ju skitbra kan man tycka. Mer sånt!
Synd bara att de är så kritiska till hur andra ser ut. De verkar alltid vara där med små ful-vikter när en utsida ska granskas. Gäller det dem själva så lassar de på några hekto, och gäller det någon annan så är de där och pillar bort lite skrot. Fattar ni vad jag menar?
Vet inte vart jag vill komma med det här inlägget. Att vi ska vara jävligt snygga när vi träffar bögar?
Ful eller snygg?
Upptäckte precis "Ful du e" som kommentar under något inlägg. Eftersom jag inte publicerar bilder på mig själv så sprang jag inte in på toan och lade mig gråtande i fosterställning. Fast jag började tänka lite på det där. Jag vet faktiskt inte om jag är ful eller snygg. Om jag har fixat till mig så tycker jag att jag ser okej ut (men sen så ser jag en bild på mig från någon fyllekväll och ändrar genast åsikt). Killar raggar på mig när de är fulla men inte när de är nyktra. Det är inget bra tecken va? haha!
Jag är ingen modell, så mycket kan jag säga. Men nog jävlar har jag fått hångla! Svårt det där. Jag vet ju att jag är skitsmart. Men snygg? Inte en jävla aning.
Vet ni om ni är snygga eller fula?
Korset jag får bära
Min farmor är en väldigt religiös kvinna som ofta säger "vi har alla våra kors att bära". Eftersom jag är inne på något slags kors-tema så tänkte jag berätta för er om mina kors. Sådant som grämer mig.
- Hur elak jag var mot min mamma och lillebror när jag var tonåring
- Alla gånger som jag har bränt mig i solen
- Att jag knappt har en enda bra vän kvar (och inte vet om det är mitt fel eller deras)
- Min sambo som jag ibland behandlar som skit utan att ångra mig
- Min pappa som jag inte lärde känna innan han dog. Inte mitt fel när jag var så ung, men ändå. Det grämer mig.
Vad har ni för kors som ni släpar runt på?
Nu kryper jag till korset
Herregud förlåt bloggen!
Jag har inte bloggat på länge. Bloggen har liksom funnits som en hungrig kattunge i bakgrunden, men jag har inte brytt mig om att mata den. Dumma mig, så gör man inte!
Till mitt försvar kan jag säga att jag har arbetat. Inom försvaret tillochmed. Jävligt hemligt och så men inte alls så glassigt som det låter. Jag har skrivit på papper om att hålla tyst så det är väl lika bra, man vet aldrig när lagens långa arm kommer och tar en. Vore ju trist om jag skulle få känna dens plasthanskebeklädda fingrar på ställen där min pojkvän inte ens får vara. Ni fattar vad jag menar. Jag väljer den rätta (och rena?) sidan.
Jag har saknat er! Nu kör vi...
Kollar på maffiafilm och funderar lite...
Jag älskar maffiafilmer! Inte om den ryska maffian såklart, utan om den italienska. Det är något med den kulturen som är jäkligt tilltalande. Blir nästan lite rädd för mig själv. Vad är nästa steg? Kanske kommer jag börja skriva kärleksbrev till Helge Fosmo och Hagamannen. Jag kan faktiskt förstå kvinnor som gör det. Kanske inte just till Hagamannen då, han är ju en feg sexbrottsling. Men till andra snyggare karlar som ägnat sig åt lite manligare brottslighet.
Däremot kan jag inte förstå kvinnor som gifter sig och skaffar barn med den här typen av killar. Vissa killar har man kul med, andra gifter man sig med.
Varför har tjejer så svårt att förstå det?
Hemmafru
Idag är jag hemma och tvättar. Den ena tvättmaskinen samt fläkten i torkrummet fungerar inte. Gött då! Och så är det Samhall som sköter servicen i det här huset. Inget ont om efterblivna, men det tar ju ett tag innan tvättmedlet hamnar i maskinen, så att säga. Och fort går det fanimig inte!
...Fast å andra sidan kan det ju behövas i dagens stressade samhälle.
(Det sista menade jag såklart inte, garderade mig bara mot ilskna kommentarer. Rätt snyggt va?)
Barcelona
Har precis bokat resa och hotell till Barcelona i sommar. Min kille vill sola och ta det lugnt, jag vill uppleva en härlig stad (okej shoppa). Då känns det här som ett bra mellanting. Aldrig att jag ligger på någon skabbig strand och solar, så jag såg till att hitta ett hotell med pool. Någon som har några Barcelona-tips? Vad får man inte missa?
Jag gillar Spanien, men har väldigt svårt för spanska killar. Har de aldrig sett en blond tjej som är längre än 170 cm förut eller? Tröttsamt! Jag har en liten teori om att killar blir mer lika djur ju längre ner på jordklotet de kommer ifrån. Men det blir ju såklart ett jäkla hallå om man säger det högt. Därför skriver jag det långt ner i min alldeles anonyma blogg...
Hej skatteverket
Har precis deklarerat helt själv! Jag är lite stolt faktiskt. Har lite små skogar och söta aktier som inte är det lättaste att deklarera för, men jag tror att det gick bra. Fick en fet skattesmäll iallafall, så kan det vara ibland. Jag har inget emot att betala skatt om jag tänker mig att det går till vägar, skolor, gamlingar och sånt. Tyvärr tänker jag bara på problembarn i förorten som kastar sten och sprejar väggar. Det gör mig på riktigt dåligt humör! Deras trams vill jag inte betala för.
Men för mitt eget blodtrycks skull så ska jag bara tänka på vägar. Och skolor och gamlingar. Kanske lite gulliga kaniner? Ja visst! (vad de nu ska med mina skattepengar till?)
Lite stolt över mig själv
Jag har sagt till en kompis att jag blev sårad av hur hon hanterade en viss sak. Inget "jävla idiot!" eller "dra åt helvete!". Inget surande eller omoget beteende. Jag sa bara hur jag kände för att hon skulle få veta och för att jag ska slippa ha det inom mig. Är inte det vuxet?
Så ska jag alltid göra framöver, det känns så skönt!
Alla som läser det här är snygga
Man hör ju ofta att människor från andra länder tycker att vi svenskar är så vackra. Jag tycker det är svårt att förstå. Det händer nästan aldrig att jag ser någon på stan och tänker "wow, vilken pudding!", fast å andra sidan så är det sällan jag tänker "vilket jävla bergstroll". Men när jag har varit utomlands och sätter mig på flyget hem så slås jag alltid av hur vackra alla är. Inte så att jag skulle kolla extra på någon av dem om jag såg dem på stan, men ändå. Det finns en harmoni i ansiktet som är svår att förklara.
Fast det gäller inte när jag flyger hem från Italien. Italienare är heta!
Hypokondri med cancer-inriktning
Jag är hypokondriker. Vid minsta lilla sår eller födelsemärke som ser konstigt ut så har jag hudcancer. Har jag ont i magen så är det magcancer eller cancer i livmodern. Ser jag dåligt (mer än vanligt) så har jag en cancertumör i hjärnan som trycker på synnerven. Cancer, cancer, cancer! Det är min hang-up. Dö i hjärtproblem? Knappast! Jag bryr mig bara om cancer. Inget annat! Nu undrar jag hur ni andra hypokondriker har det. Är ni oroliga för alla sjukdomar, eller har ni precis som mig "specialiserat" er på en viss sjukdom?
Och så läste jag nyligen att man kan bli sjuk av oro. Människor som oroar sig över att bli sjuka är sjukare än andra. Hur tror ni jag kände mig då? Oroligare än någonsin såklart!
Mitt hjärta slår kaninhjärte-snabbt nu när jag tänker på det här...
Fan!
